Ny blogg

 Det känns som denna blogg har nått sitt slut och har uppfyllt sitt ursprungliga syfte. Vi har nått vårt efterlängtade mål, även om det dröjde längre än vi tänkt oss, och vägen dit var krokigare och besvärligare än vi kunnat ana. Tack vare min blogg och alla fantastiska medsystrar där ute har jag orkat kämpat vidare. När jag började blogga kunde jag aldrig ana vilka fantastiska människor det finns, som man tyvärr inte fått träffa irl. Jag har fått ovärderliga tips, fantastiska kommentarer och en enorm stöttning från er och vill tacka med hela mitt hjärta!! Ni är verkligen fantastiska. Jag kommer naturligtvis fortsätta följa er och försöka ge er mitt stöd, fast under annat bloggnamn.

Vill önska alla underbara tjejer där ute lycka till med ruvandet, graviditeter och bebisar. Hoppas nu att 2012 blir ett fantastiskt år med många graviditeter och en hel hög med IVF-bebisar ;)

Har startat upp en ny blogg och kommer under några dagar länka härifrån, men tar sedan bort länken. Därefter kan ni skriva till min mejladress för att få adressen.

Aron i Vida Världen

Min mejladress: mickis75@hotmail.com

Leende

Dagarna rullar på och går i en rasande fart. Amningen fungerar fortfarande sådär, men jag kämpar med den och pumpning. Fortsätter även ge ersättning och försöker slå bort tankar om misslyckande. Jag är en person som har ganska hårda krav på mig själv, därför får jag så dåligt samvete när jag inte kan ge honom tillräckligt med bröstmjölk.

Han är fortfarande väldigt gnällig vissa kvällar, då han kan vara vaken flera timmar och bara gnälla. Han verkar inte ha ont, utan egentligen trött och allmänt kinkig.

På dagarna är han mer vaken och det är så underbart att se de där leendena han ger oss och att han börjat testa olika ljud. Man bara smälter :)

Håller på och filar på den nya bloggen, säger till när den är redo ;)

Formula och kinkiga kvällar

Har börjat att ge ersättning under dagarna, när inte bröstmjölken räcker till. Det märkliga är att jag bara får ut ca20 ml ur det hö bröstet och ca 80-100 ml (beror på om jag pumpar morgon el kväll) ur det vä. Detta räcker tyvärr inte för min lilla kille, utan får komplettera med ersättning emellanåt. Men det fungerar faktiskt bra och därför kommers jag fortsätta så. Han verkar mycket nöjdare också.

Han fortsätter att ha sina kinkiga perioder då han skriker och blir urförbannad utan någon anledning. Då det för det mesta brukar vara kvällar tror jag det beror på att han är övertrött och har svårt att komma till ro. Han kan hålla sin mamma och pappa sysselsatta i timmar....

Amningstrubbel

Lustigt när brösten får för sig att läcka....igår räckte det med att jag läste om amning, så började de läcka. Tyvärr tror jag att jag vilken dag som helst får införa lite formula emellanåt, eftersom bröstmjölken inte verkar räcka. Ush, man känner sig nästan som en dålig mamma, speciellt när man är hos barnläkaren som verkligen förespråkar bara amning. Men jag har verkligen kämpat med att amma ofta, pumpa ut och masserat brösten...allt för att det ska räcka, men det verkar inte hjälpa. Till råga på allt så har jag fått ett litet sår på ena bröstvårtan, så det gör så in i h---ete ont när han ska ta det bröstet (tror han haft lite fel sugteknik några gånger där, så det blev ett litet sår).

F-låt om jag klagar, men inte trodde jag amning skulle vara så kämpigt.

1 månad och bloggens framtid

Aron är imorgon en månad...var tar tiden vägen? Det har gått bättre på kvällarna och jag tycker inte att han skriker lika hysteriskt som för ett par veckor sedan. Men visst gråter han en hel del, så mycket tid går åt till att vyssja, trösta och lugna. Men han är mer vaken på dagarna nu och sover bra på nätterna, vilket är otroligt skönt.

Har lite problem med att mjölken inte riktigt räcker till. Det verkar som om han inte blir mätt, så trots att jag gärna velat vänta....så ser det ut som om jag får börja med lite komplettering. Är lite rädd att han ratar bröstet, väl han fått flaskan, men vad ska jag göra...jag kan ju inte låta honom svälta.

Jag märker för varje dag hur han blir mer vaken, kan fokusera blicken allt mer, rörelserna som blir mindre ryckiga och att han börjar få lite andra läten än bara gråt ;)  Det är helt underbart att se!!

Har dessutom funderingar kring bloggens framtid. Troligtvis stänger jag ganska snart ner den och länkar till en lite mer öppen blogg. Känns nog rätt så.....tror jag...*velar*

Frustration

Lilla knodden ligger och sover sött i babygymmet. För femte kvällen/natten i rad har han haft magknip. Det varar allt från 2-4 timmar och är påfrestande för både oss och honom. Vi har löst det så att vi får turas om att ta hand om honom, eftersom man inte orkar själv. Vissa dagar har han varit otröstlig, oavsett vad vi gör (lugnar ner sig i kortare perioder). Det gör så ont i mitt hjärta och man blir själv så frustrerad att man inte kan göra något som kan lindra det onda. Samtidigt känner jag mig som en dålig mamma som blir så frustrerad, irriterad och själv börjar gråta många gånger, men jag vet att jag försöker så gott jag kan att trösta och lindra.
I helgen får jag dock Semperdroppar från Sverige, så jag hoppas lite på dem. Ska ta upp det med läkaren också nästa vecka. Har läst en del om kolik och hur man kan lindra. Men det verkar vara bäst är när han får sitta upprätt och gunga lite.

Idag ska jag äntligen få bort julen. Skulle ordnat det igår, men jag fick inte en minut för mig själv. Han var otroligt mammig och skulle ligga hos mig hela tiden. Passade på att ta en mysdag, då han låg på mitt bröst/knä/famn och jag vilade och tittade på film. Man får egentligen passa på att ha dessa stunder för rätt vad det är så är man en sån där piiiinsam mamma....hihi....

Ha en härlig helg, fina ni!!

Nattjobb

Varit uppe inatt igen med lillen. Han vaknade runt 02 och fick lite mat, sen kom han inte till ro föränn vid 05-tiden. Tror inte det var någon magknip inatt (som han hade några timmar på dagen, stackarn)utan mer att han inte kunde komma till ro.

Tycker det är så jobbigt när han får magknip och skriker så där hysteriskt, det skär i mammahjärtat. Vet att magknip går över tillslut och brukar för det mesta inte vara farligt, men det är fortfarande jobbigt att se sitt barn ha ont. Har försökt med magmassage när han får ont, men jag vet inte om det hjälper så mycket. Har även försökt med en ljummen handduk över magen och rapning. Det som har hjälpt lite är när han sitter rakt upp.

Ups...nu läcker brösten....dags för matning...hahaha...

Semper?

Vad är era erfarenheter ang Semper magdroppar? Får hitskickat en sån flaska och hoppas det fungerar. Mammahjärtat brister när han får så ont i magen och bara gråter. Nu har det inte hänt så ofta och jag hoppas han slipper allt för många anfall. Undviker mjölk, choklad och mat som kan bilda gaser (lök, kål osv).

Året som gått

Ett nytt år. 2011 har varit ett fantastiskt år för oss och vi kommer nog aldrig uppleva något liknande igen.

30 dec 2010: vi gifter oss borgerligt, eftersom vi snabbt måste få detta bokfört pga visum. Det smärtar mig lite i hjärtat att jag inte fick det där kyrkobröllopet jag drömt om.

Jan 2011: Vi beslutar om IVF och remissen går iväg till Calanderska. En stor sten släpper men samtidigt känns det sorgligt att det behövde gå så långt.

Feb 2011: Påbörjar nedreglering med nässpray.
Flyttlasset med hela bohaget skeppas till USA. Jag stannar dock kvar i Sverige en månad till pga IVF.

Mars:2011: Börjar med sprutor, åker till Calanderska för VUL, äggplock och insättning 23 mars.
30 mars flyttar jag över till USA.

April 2011: Kommer aldrig glömma 6 april, den dag vi testade positivt med klinikens sticka. Gravid!!!
Månaden fylldes också av oro då jag fick blödning, men det visade sig vara sköra slemhinnor och allt var bra med lilla pyret. Får se honom för första gången via VUL:

Sommaren 2011: Känner sparkar för första gången, magen växer och man försöker njuta och inte oroa sig, vilket inte är helt lätt. Får veta att det är en son vi kommer få.
Besök hemma i Sverige och njuter av den svenska sommaren!

v 20 (juli)

Hösten 2011: Går in i tredje trimestern och man börjar känna sig tung och längtar mer för varje dag att se det lilla underverket. Börjar köpa på sig kläder, skötbord. säng, vagn och dyl till bebisen. Känns fortfarande overkligt och man får flera gånger nypa sig i armen för att förstå att det verkligen händer oss.

December 2011: Den 16 december kommer vår Aron till världen med akut kejsarsnitt. Vi får äntligen träffa vår lilla son!! Omställningen till att bli småbarnsförälder är överväldigande, men helt fantastisk!!

Första julen. Verkar inte helt nöjd med julklapparna...hihi....

Jag hoppas att 2012 blir ett år fyllt med glada nyheter och många önskningar som går i uppfyllelse. Önskar innerligt att ni som fortfarande kämpar får träffa ert älskade lilla barn i år oavsett om det blir via en graviditet eller adoption. Jag inser att vi är otroligt lyckligt lottade som nu är en liten familj, och som äntligen nått vårt mål på denna resa. Önskar er alla samma lycka och jag håller alla mina tummar för var och en av er!!


 Jag har haft turen att nästan förlora alla graviditetskilon på kort tid, har dock 7 kg kvar tills samma vikt jag hade innan jag blev gravid. Men med hjälp av promenader ska jag nog klara av att gå ner de också (om jag nu kan bli av med min last....smågodis...hmmm....).

Innan förlossningen

Efter

Sömnlöst

Varit uppe halva natten, sedan fick mannen ta över andra halvan. Aron har knappt sovit en blund, han har velat ligga vid bröstet hela tiden och när han ätit färdigt verkar han inte mätt utan suger på sina fingrar och typ letar efter bröstet med munnen. Undrar om det fanns någon mjölk kvar tillslut? Har formula hemma, men vi Har inte börjat med flaska än, eftersom han haft vissa problem att ta bröstet. Vill inte förvirra honom ännu mer. Men samtidigt vore det skönt, då mannen kan ta en del matningar om jag pumpar ut. Vet inte om det har varit att han vart hungrig, haft magknip eller om han bara var övertrött. Varje gång han får de där perioderna går man igenom checklistan; fått mat, har ren blöja, rapat, är inte för varm/fryser inte, har ingen feber osv.... Ibland finns det inget man kan göra än att bara vyssja, bära och gunga. I vilket fall så sover han nu