Bara småplock kvar,,,

Spjälsäng med tillbehör inhandlade! Nu ska jag bara riva mig i huvudet och få ihop den.....
Bild kommer när (om) jag lyckas skruva ihop den idag ;)

Tvättat alla bebiskläder, lakan, handdukar osv. Känns helt galet att detta gäller oss, ska vi verkligen snart få träffa vår lilla kille? Brukar gå in till rummet och ta lite i barnvagnen och skötbordet, vika lite bland kläderna...bara för att försöka få min hjärna att fatta att detta verkligen händer.

Det märks nu att han börjar bli stark, för ibland gör det nästan ont när han härjar runt där inne. Speciellt när han får för sig att både boxas och sparkas samtidigt ;)

Andas.....

Snälla lilla, älskade mage....du får så gärna sjunka lite snart, så jag kan andas normalt igen. Dessutom får gärna halsbrännan fara och flyga. Men just nu är det bara bita ihop, gilla läget och fokusera på att det är så värt allt detta väl vi har vår bebis hos oss. Längtar mer för varje dag som går, att få träffa vårt lilla mirakel :)

Hoppas ni får en underbar helg, vad ni än hittar på!

Virrigt!

Man får så otroligt mycket råd från alla möjliga håll. Jag blir alldeles förvirrad och rejält snurrig..... Något jag funderar över är detta med spjälsängen.

Vissa säger att man inte ska ha varken kudde, täcke eller sängskydd för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Andra säger att bebisen visst ska ha allt detta....

Sedan följer alla "råd" om hur man ska amma, hur man ska bada bebisen, natta, hur han ska ligga, hur man ska leka med honom på ett pedagogiskt sätt osv... Hjälp!!
Antar att man får sortera bland alla råd och tips och helt enkelt ta det som det kommer och prova sig fram, vad som passar mitt barn bäst.

Kram på er!!

Magkatarrselände!!

Ännu en orolig och i stort sett sömnlös natt. Denna gång pga en ordentlig magkatarr och halsbränna :( Har omeprazol och Maalox (som gaviscon) hemma så jag får försöka med det ihop med en banan för att se om det Kan lindra lite. Haft magkatarr hela mitt vuxna liv, så jag är van vid att vissa dagar kan vara rent bedrövliga då jag inte kan äta mer än nyponsoppa. Som tur är så är de ganska få under ett år.

Hemlängtan

Bläää....värsta hemlängtan till Sverige idag! Mannen åker dit på jobb under 1,5 v, så det bidrar väl till att jag känner så. Tror att man får flyga fram till v 32 el 34 (eller??), men att det är olika mellan olika bolag. Vill ju inte riskera att fastna i Frankfurt, för att de inte släpper på mig på planet. Sen är det väl inte så bekvämt att sitta som en inlagd sill i 7-8 timmar, när man dessutom är höggravid ;)
Men mannen har lovat att ta med sig en bit Sverige till mig...nämlish lite lakrits (ok....mycket lakrits).

Så nu får lillen vackert hålla sig inne och inte få för sig att titta ut lite innan tidsschemat...

Svenskt?

Tillbaks från läkarbesök, och allt verkar bra! Lillen ligger fortfarande med huvudet ner, vilket känns bra. Vet inte om han fixerat sig riktigt än för jag tycker inte att magen sjunkt neråt...
Läkaren tyckte jag såg så 'chic' ut i mina höstkläder "I just love youre outfit, it's so swedish" ....ehhhhh....tack, eller? Han tyckte speciellt att min grovstickade kofta såg så svensk ut...haha. Vet inte riktigt hur typiskt svenskt ska se ut men jag hoppas det är positivt ;)
Skönt var det i alla fall att få en komplimang, när man känner sig allt annat än snygg!! Känner mig mer som en flåsande valross...

Nu ska jag ta mig en tur ut i höstvädret och shoppa lite mer till bebben och sedan blir det nog hämtmat ikväll....sushi!!

Kram på er!!

"Tårtan"

Efter allmän begäran lägger jag ut ett par bilder på "tårtan". Receptet är

blöjor, våtlappar, mintgodisar, lakan (eller om det är små filtar), badanka,

duschcreme, små blå fotbollsskor, några linkblades och en fin ballong :)

BabiesR´us kan göra dessa på beställning, men just denna har en av vännerna gjort.

 

Lägger även till några vackra höstbilder från norra USA. Otroligt vackert i naturen nu under hösten :)

Baby shower

Tiden går fort och magen växer. Känner att den trycker upp mot diafragman, som i sin tur trycker mot lungor och magsäck. Blir därför ofta andfådd och har fått tillbaks en del illamående och halsbränna. Bebisen sparkar inte så mycket längre utan det är mer buffar och att han sträcker på sig (vilket också känns en hel del, vill jag lova). Det är så roligt att se när magen blir som ett hav av vågor när han stökar runt där inne.

På torsdag är det dags för läkarbesök igen. Ska fråga om de kan ta ett blodvärde, för jisses, vad trött jag varit de senaste två veckorna...

Igår var jag på baby shower och fick en massa fina saker till babyn. Bland annat så hade de gjort en stor tårta av massa blöjor, tvättlappar, lakan m.m. Så himla fin, att jag inte kan förstöra den ;)    Det blev lite bebisrelaterad lekar och god mat ute på balkongen (var 26 grader här igår och därför blev det en skön kväll också). En underbar kväll med härliga tjejer!!

Ingen ordning alls när jag lägger in magbilder, men här kommer en alldeles färsk :)

v 32 (31+6) Morgonmagen :)

Ointresse?

Längtar tills våra "föräldrakurser". Har anmält oss till:  Prepared Childbirth classes och Newvorn Care classes, eftersom jag anser att de är de kurserna vi kommer ha mest nytta av.

När jag läser runt på bloggar så blir jag många gånger rörd av hur omtänksamma era män/sambos är. Önskar min man varit likadan. Men det känns som om han inte är ett dugg intresserad av att lära sig något, och shoppa till bebisen....ja det har bara jag gjort. Han sa dessutom häromdagen att han inte läst något om förlossningen, eftersom han litar på att jag kan allt och kommer säga till honom vad han ska göra!!?? Som om inte jag har nog med saker att tänka på just där och då... Har tänkt mer på detta och idag har jag slått i böcker och markerat avsnitt som han bara SKA läsa. Ska prata med honom när han kommer hem och förklara att det blir en trygghet för mig också om han vet vad som kommer hända under en förlossning...både det goda och det onda ;) 

Jag vet att han längtar lika mycket som jag gör efter detta barn och ser fram emot det. Men jag tror inte han är riktigt medveten om vilken omställning det blir. Jag känner bara att jag vill inte vara den enda som har förberett mig och läst på innan bebisen kommer, därför tror jag att dessa kurser är bra.

Har funderat varför han verkar vara så "ointresserad" och det gör mig ganska ledsen och upprörd, men när jag försöker ta upp det blir han arg och tycker jag anklagar honom. Som sagt så vet jag att han önskar och längtar lika mycket som jag efter detta, men varför visar han det då inte mer?

Hur är det hemma hos er? Ställer även frågan till er som står inför IVF, eftersom min man redan då inte läste direkt mycket om detta (utan frågade och litade på min kunskap).

Lite flummigt skrivet kanske, men jag hoppas ni förstår lite av det.