Tänker mer och mer på detta försök, tankarna är som ett virr varr i huvudet. För det mesta känner jag rädsla och oro. Nej, fel....jag är livrädd!! Rädd för att min kropp inte svarar pä stimuleringen, rädd för att mina mina ägg inte har så bra kvalité att det går att sätta tillbaks något, rädd för att blodet ska komma och testet som visar negativt. Var det verkligen så här det skulle bli? Att "skaffa barn" skulle ju inte vara en utdragen, plågsam och psykiskt krävande process. Det skulle ju bara ta en, högst två månader....sen skulle vi vara gravida. Att vi en dag skulle stå som oförklarligt barnlösa var ingen som förberedde oss för. Ännu mindre den psykiska påfrestning som följer med. Att varje dag, varje timme, varje minut bli påmind om det man mest önskar.....barn.
Överallt påminns man, i Tv, på Facebook, genom bekanta, arbetet, på stan.....och varje gång man påminns om detta är det som en liten bit dör inom en. Jag är inte samma person som innan allt detta och jag kommer för alltid vara förändrad. Varför har jag blivit så ledsen, avundsjuk, missunnsam, bitter och inte minst osocial.
Inget direkt solskensinlägg, men jag var bara tvungen att få ur mig lite frustration....
Som tur är är vi många här i cyber space som förstår precis vad du går igenom så här behöver du inte hålla tillbaka eller visa god min. Bara pys på och kräk ur dig alla dina känslor för det behöver man emellenåt!
SvaraRaderaKRAMAR!
det du känner och tänker är det som vi så många känner/har känt/ kommer att känna, även om det inte gör din sitts bättre, så finns det så många som varit/är/kommer hamna där du är... och oddsen/forskning visar att de flesta av oss faktisk bli mammor och pappor tillslut.
SvaraRaderage inte upp, vägen är lång... men du har maxat dina chanser nu med ivf. det kommer funka, acceptera inget annat!
kram!
Använd bloggen och få ur dig din frustration! Rädslan känner jag igen, men det är bara att försöka härda ut, hitta annat att lägga tankarna på, även om det är svårt. Önskar dig all lycka till med kommande VUL, ÄP och ET! Det ska gå bra, det har jag bestämt! =)
SvaraRaderaFörstår absolut att du är rädd. Men eftersom du blivit gravid en gång ser ju oddsen rätt så bra ut :) Dina ägg är säkert av jättebra kvalité.
SvaraRaderaKram!
Ad: Kärlek <3
SvaraRaderaSom dom innan har skrivit så känner jag igen mig, skriv ut allt här, vädra dina känslor och tankar!
SvaraRaderaTänker på dig!
Lycka till med alla sprutor, kram
Jag känner exakt samma sak som du! Den gamla jag kommer aldrig att komma tillbaka. Ärren är alldeles för stora!
SvaraRadera