söndag 7 november 2010

Ingen bra månad

Tusan, vilka humörsvängningar jag haft denna Pergokur....
Ena stund blir jag irriterad och arg på allt och alla, vill helst slå ihjäl den som står närmast. Sekunderna efter det gråter jag floder och sedan kan jag vara hur glad och pigg som helst. Det är otroligt jobbigt att svänga så i humöret och mest jobbigt är det att allt går ut över min sambo. Han får verkligen ta allt....

Vi var på middag igår och denna gång var det jag som fick köra. kommer till festen och när jag blir erbjuden bubbel så säger man ju....nej, tack jag kör idag. Var tror ni allas blickar hamnade??? Jomenvisst....min mage. Ignorerade detta men ville egentligen bara ropa ut..."Nej, vi är inte gravida....denna månad heller"...
Senare på kvällen avslöjades det att ena paret är gravida. Jo, men...så jävla mycket grattis till er då!! Nu sa jag förstås inte så, men man känner den där smärtan i hjärtat. Man vill bara åka hem och lägga ser ner och gråta. Känns så jäkla orättvist att det snart bara är vi kvar. Det gör så otroligt ont och man känner sig så oduglig. På vägen hem igår satt jag och funderade på varför min sambo ens stannar kvar hos mig....

P.S Naturligtvis är jag glad för detta parets skull (det handlar inte om det), och självklart visade jag inte hur ledsen jag blev och hur ont det gjorde. Man blir liksom en expert att hålla sånt inom sig.

2 kommentarer:

  1. Uscha vad jobbigt det är när man överumplas av sånna "roliga nyheter". Förstår precis den där iskalla känslan som slår igenom kroppen och sedan sätter sig på hjärtat...

    Det positiva är ju att du snart (kanske nu) har ägglossning! :D Håller tummarna så hårt jag bara kan för att det ska bli en liten knodd av detta försöket.
    Skickar också en massa värmande kramar från någon som vet precis hur det känns.
    Kram!

    SvaraRadera